header-image
michaela murray

Inte leva som man lär 10 maj 2017

Har suttit en längre tag nu och försökt samla mina känslor inför det som har inträffat, men det har inte varit lätt.
Okej, jag ska berätta..

Händelsen

Har varit inne i ett samarbete med två andra personer som jag har känt i kanske 10 år. Vi hann aldrig sjösätta vårt projekt då jag och person nummer två tyckte att det fanns en överhängande risk att vi skulle kunna hamna i kläm pga person nummer 3. Det kändes inte rätt i magen och när man har eget företag och är sitt varumärke så ska man vårda det. Det har ju tagit lång tid att bygga upp det och tyvärr går det med ljusets hastighet att bryta ner det, och ännu längre tid att arbeta sig tillbaka. Och ibland kan man inte komma tillbaka, det är den krassa sanningen. Man får inte alltid en andra chans…
Efter att ha gjort en grundlig konsekvensanalys bestämde vi oss för att bryta samarbetet med person 3 och det beslutet föll inte i god jord om jag så säger.
Alla vi tre i det här samarbetet har arbetat inom personlig utveckling och arbetat med oss själva, person nummer tre har skrivit böcker, varit programledare i radio och synts i TV och varit en stark förebild för mig. Har alltid pratat varmt om den här personen och läst böckerna flera gånger, sett den här personen som en guru och och tänkt att han är den ultimata mannen som kan visa sig både stark och svag på samma gång.
Men usch säger jag till sättet på hur han bemötte oss! Här begick han alla misstag som han kunde göra, han visade att han lever minsann inte som han lär.
Det var allt ifrån härskarteknik till att inte bekräfta andra känslor, skuldtrippa andra för sina egna misstag och sen dra på sig en offerkofta. Det här är ett axplock men jag tror ni förstår. Det jag kände i allt det här var vilken bluff han är! Och honom hade jag satt på en piedestal! Han åkte rätt ner i källaren och det gjorde ont att min bild av honom var så fel.
Och vad var det han bråkade om?? Ibland fungerar samarbeten och ibland fungerar de inte, vad är problemet?
Och den typen av konflikthantering han använde på oss i något som inte var en konflikt för oss övriga skulle jag inte rekommendera någon. Nej usch va besviken jag blev över att han agerade på det här viset. Och det komiska i det här, eller komiska, vet inte om det egentligen är så komiskt, är att han arbetat med människor i typ 25 år för att stärka deras självkänsla och utvecklas som individer, men kan inte hantera ett nej själv. Det rimmar illa som att en person med 10000kg övervikt säljer ett bantningsprerarat! Han har betett sig som en 3-åring som sitter i sandlådan och kastar sand! Och i mina ögon har han blivit en tvättäkta bluff!
Det var väl rena turen att vi avblåste det här, så ser jag på det.
Men det gör ont när bilden av person som man har sett upp till går i tusen bitar, det gör det.

Nu har jag fått distans till det här men det gör fortfarande ont. Gissar att det finns fler än jag upplevt situationer som denna?

Ta hand om er nu och så håller vi tummarna för att värmen kommer snart.

Kram!
Michaela

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *