header-image

Att vara tonårsförälder är ingen dans på rosor! 20 mars 2017

Något av det största man kan vara med om i livet är att få barn, jag trodde inte själv att det skulle förändra livet så mycket som det gjorde. Det var som att livet började med barnen på något sätt.
Alla åldrar som barnen går igenom har sin charm och sina utmaningar, men helt ärligt så är tonåren det som tar priset, både när det gäller toppnoteringar som botten…
Har fått en förståelse för hur mina föräldrar kände det när jag var i mitt esse, tror att det kallas payback?!
Idag när tonåringarna drar ut så har de med sina mobiler och det går oftast att få tag i dem, men när jag växte upp hade vi telefonkiosker att ringa ifrån i bästa fall, det gällde då att det inte varit någon där och försökt bryta upp luckan till mynten och pajat telefonen.

Det är mycket som har förändrats från när jag var tonåring till att vara tonåring idag, men det jag som är föräldern och oroar mig för mina barn när de är ute på helgerna. Jag förstår idag vad min mamma menade när hon kände oro för mig och var jag befann mig och med vilka, och jag ryckte bara på axlarna och sa ”jag vet var jag är och med vilka jag hänger med”. Jag hade noll förståelse för att hon var orolig och ville veta var jag var. I min värld skulle hon bara skita i det, jag tog hand om mig själv.
Men som sagt, idag är det jag som har mantlat rollen som orolig mamma.
Och det finns en massa saker att oroa sig för, om jag ska vara ärlig. Jag upplever att klimatet för våra tonåringar är hårdare idag än när vi var i samma ålder, sociala medier fanns inte, inte heller mobiler med kameror.
När vi festade och någon spårade ur så tog alla på festen ansvar för den personen, såg till att hålla håret borta från ansiktet när det ”pratades med Gustavsberg” och sen såg till att personen fick sova ruset av sig.
Det var aldrig snack om att den som däckade fick skylla sig själv och var slängd åt vargarna, det fanns inte.
Blir ju mörkrädd när jag läser om all skit som händer idag, då vill jag bara låsa in kidsen och kasta bort nyckeln fram till dess de är stora nog att ha ett konsekvenstänk, men det går ju inte heller. De behöver göra sina egna misstag för att utvecklas, men det känns som om riskerna är större idag.

Det var inte lätt eller roligt att vara tonåring men det är inte så jävla roligt att vara tonårsförälder heller alla gånger.

Ha en fortsatt skön måndag!

Kram
Michaela

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *